min duktiga pålle

Tjohej, sicken uppståndelse det blev om min eventuella roliga sak som jag håller på att planerar:) Det är fortfarande inte helt spikat så my lips are seald.... hihi:)

En ledtråd kan ju vara att det just skett ett bakslag - vi måste köpa ny hästtransport och på min eventuella roliga grej behövs en hästtransport - snabbt!
Vår hästkärra lämnades ju in på service förra veckan, det var bara lite småsaker vi ville ha fixade. Så ringer han och säger att A: framluckan måste bytas ut (=dyrt) och B: axeln måste bytas ut (=superduper dyrt), och C: om ett tag kommer antagligen bakluckan också behöva bytas ut (=sammanlagt alldeles för dyrt). Så himla dålig tajming. Jag som alltid tyckt att vi haft en så ny och fräch kärra, men när vi tänkte efter så har vi faktiskt haft den i 11 år - så efter att uppdaterat hjärnan var det bara att konstatera att den faktiskt är ganska gammal.

Hur som helst - det kostar mer att laga den än vad vi får i inbyte för den så det är bara att bita i det sura äpplet och skaffa en ny. Och vi kommer åter igen att köpa ett UME släp.
Finns inga på marknaden som kan konkurrera med dem vad gäller säkerhet och komfort. Vi kör så pass mycket hästar, ofta unghästar och föl, ofta långt och då ska man inte ha nå skit utan riktiga grejer. UME släpet är för det första gjort i aliminium och inte i järn eller glasfibrer som många andra är. Järnet blir himla tungt att jobba med och glasfibrerna klarar inte hur mycket kraft som helst, ex om en häst skulle få panik och försöka sparka sig ut - dessutom kan man inte ha frontutlastning på dom. Frontutlastning är något vi tycker är väldigt viktigt eftersom det är bra att ha så många alternativ som möjligt om man måste få ut dom snabbt, samt att det är lättare när man är själv att man kan lasta ur fram. UME släpen är också isolerade, vilket nästan inga andra släp på marknaden är, det gör både att det blir mindre kondens och det isolerar mot ljud som kan skrämma hästarna.

Men... detta inlägg skulle ju handla om Lighten. Han är så duktig. Har jobbat uteslutande med lösgjordheten denna vecka - uppe på de plogade grusvägarna. Nu i slutet av veckan börjar han kännas riktigt fin, mjuk och lyhörd. Men, vi är inte "där" ännu. Jobbar för att få honom stadigare och mer uppmärksam för hjälperna, mer lättriden helt enkelt. Rider mycket övergångar, tempoväxlingar, skolor och skänkelvikningar - försöker göra allt i en så låg form som möjligt för att främja ryggverksamheten. När jag värmer honom och han är lite "tittig", som han kan vara ute i skogen, brukar jag börja i galopp för jag tycker det är lättare att få grepp om honom där. Börjar man med trav och han sänker ryggen och höjer nacken kan det vara väldigt svårt att komma åt honom. Galoppen är mera ridbar och traven blir ofta mycket bättre efter första galoppen. Men, det där är ju ytterst individuellt från häst till häst och ryttare till ryttare.
(Ska också säga att Lighten blivit något av en alp-häst. Som han tar sig över det ca en meter höga snövallarna! Klättrar lugnt och stilla och genomtänkt. Brukar klappa honom värsta mycket efteråt (de flesta hästar tycker nämnligen det är ganska läskigt), och då blir han jätte stolt:)

Så var det med det. Ikväll ska jag umgås med min kära mor. Inga karlar, bara vi, Dolph, Måns och Meltzer. It´s time for the shlager baby!!!