Lighten har gått ytterst bra senaste tiden men idag för uffe gick det inge vidare alls. Kandaret hade jag också, vilket inte gjorde det hela bättre överhuvudtaget, synd att man inte kan kolla dagsformen innan man bestämmer huvudlag. När han är trött vill han gärna "dyka" fram i handen, då försöker jag parera det med handen, vilket är ytterst dåligt. När jag lyfter upp honom blir det liksom ännu jobbigare för honom (förutsatt att han trampar under sig det vill säga), jag ska istället bara sänka handen och rida på. Det är i bak han behöver "stöd" och extra energi.
Men alltså, han är väldans trött i kroppen känner jag, han ska få vila och skritta några dagar. Det sista två veckorna har han jobbat på ganska hårt och det märks, uffe tyckte också han kunde behöva en liten paus.
Den här hösten har nivån på arbetet generellt höjts ett eller flera snäpp, enda sedan jag kom hem från Jill i augusti har grundsamlingen hela tiden ökat. Han har satt många nya muskler under ganska kort tid och även om han svarat bra på träningen, och trots att jag tränat väldigt varierat, så kan man aldrig vara nog försiktig. Det är ytterst viktigt att lyssna på hästens signaler så man minskar risken för överansträngning så mycket som möjligt. Det är bra att ha en ungefärlig träningsplan, framförallt måste man ha ett slutmål med sin träning, men man måste hela tiden vara beredd att ändra träningsplanen för morgondagen utifrån dagsformen. Flexibel var ordet!
Själv är jag lite krasslig. Få se hur det blir med arbetandet imorgon, har tryckt i mig så mycket c vitamin och te det går, dessutom har jag sovit lite - galna jag:) Nu sitter jag under täcket och väntar på Henrik och Bertil som är iväg och köper pizza och ännu mer apelsiner till mig. Ja, de e så synd om mig....:)
onsdag 28 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar