hemma igen

Sista lektionen för Jill på onsdagen gick bra. Han var lite mör, min stackars häst och det kändes ganska tydligt. Han var trött i ryggen och vänstersidan, som han verkligen har fått jobba med här nere, så det var lite kämpigt att få honom att ge efter på högersidan. Det allra viktigaste när det blir problem "där fram" är att jag koncentrerar mig på det "där bak". Bakbenen måste jobba på och ryggen måste välvas. Tar det emot i handen ska jag "rida över" dvs, driva, över "tröskeln", så han kommer hela vägen fram och blir eftergiven i handen.
Fattningarna och övergångarna satt mycket bra.
Det Jill påpekade mycket denna lektion var att jag ska SLUTA SMACKA, (haha, min kära mor har också försökt få mig att lägga av med detta, tydligen utan framgång) måste försöka koncentrera mig på att vara tyst, men jag tänker liksom inte på att jag gör det. Sen ska jag sluta ta nya tygelgrepp hela tiden, en annan dålig ovana jag har. Det blir ju svårt för Lighten att vara stadig om inte jag är det... Först och främst kan jag ju försöka hålla i tyglarna så jag inte behöver ta nya grepp. Måste jag ändå göra det måste jag se till att kontakten med munnen inte glappar under tiden, alltså hålla med den andra handen eller liknande. Jag måste också bli bättre på att checka av formen hela tiden, halvhalt, halvhalt, halvhalt och inte bara slappna av så fort han går bra.

På torsdagen var det dags för den långa hemresan. Det är så himla tråkigt att köra så långt, långsamt går det dessutom med släpet. Det gav mig dock många timmar att tänka över min skånevistelse:

Jill har verkligen lärt mig så mycket! Jag kommer hem med ett nytt sätt att tänka på när det gäller hästens sidor. Man ska jobba det olika sidorna som olika hästar. Den svaga sidan ska man verkligen ta kontakt på, det är också där den mesta drivningen ska komma. Och man ska inte ge hästen nånting att hänga upp sig på eller luta sig mot på den starka sidan.
När det gäller pådriviet från bakbenen har jag förstått att bara för att jag har en kort häst betyder inte det att jag kan chilla med att rida in bakbenen. Bakbenen måsta vara betydligt mer under honom än så som jag har ridit honom innan, då kommer jag också få en bättre kontakt med handen. Bakbenen måste välva upp ryggen. Det är viktigt att jag verkligen får till stretchen i ryggen på Lighten.
Sen har jag förstått att jag måste jobba lite mer än vad jag har gjort innan, mer focus. Hästen måste alltid jobba framåt, aldrig såsa, han får aldrig lägga sig i högerhanden, formen ska vara låg och stadig - konstant - och inte bara ibland. Jag ska inte vänta ut honom på samma sätt som jag gjort innan utan lite mer make it happen tänk. Det jag ber om ska ske här och nu och inte på nästa långsida.

Men jag har ju inte bara ridit i skåne, jag har ju haft lite semester också. Har haft många härliga eftermiddagar och kvällar med kidsen, A och N, som är helt underbara människor. Deras hem känns så varmt och välkommnande och jag tycker verkligen om att bo där när jag är nere i skåne.
Jag var även på en snabbvisit till Dalby där B med familj bor. Mycket trevligt, alltid kul att hälsa på där och kolla av läget.

jaha, men nu är jag alltså hemma igen. Gick faktiskt lättare att köra hela vägen nu när vi var två. Kvällen avslutades med pizza och några avsnitt av True Blood, allt akomanjerat av två hundar som skäller på varann. Rut bor nämnligen med oss till på söndag, eftersom mamma befinner sig i sundsvall:) Stackars Bertil, han trodde nog att han skulle slippa den jobbiga valpen nu när matte kommit hem igen, men icke. Han ser faktiskt ganska bitter ut över detta:)