Helgen som gick

bilder från framridningen i söndags

Lighten gick mycket bättre i söndagens A.6 än i torsdags, det var kul! Vi fick en hel del missar, framförallt i galopp delen men jag var ändå hyffsat nöjd när jag kom ut. Dock är det bara att konstatera att vi inte står oss i konkurenssen på denna nivån. Dels var det regionalt och dels är vi inte riktigt klara för den här klassen märkte jag. Sen ser jag också om jag jämför med videofilmerna från tävlingarna i höstas att vi har tappat lite spänst, men det visste jag ju redan egentligen - vi är inte fullt igång efter hans skada nu under våren. Behöver vara snäppet mer energi genom ryggen och lite mer styrka. Han orkar inte riktigt bära sig igenom samlingarna och då blir det svårt.
Åkte över till Uffe på söndagskvällen med en film från lätt A.6 an och gick igenom den samt siffrorna från domarna. Han sa att mycket är bra, men det blir lite för många små missar som drar ner. Vi kom fram till att jag ska gå ner i klasserna än stund nu, rida lite lätt A.3 och kanske några lätt B.
Är så himla tacksam att Uffe tog sig tid, en söndag kväll, att gå igenom och diskutera ritten och protokollet med mig. Det var väldigt bra och jag ser allt lite klarare nu:)
Hur som helst, Lighten gick mycket bättre under söndagen än torsdagen, och jag red bättre - så jag ser ändå positivt på framtiden och kör vidare!

Annat som hänt de senaste dagarna...

• George, en halvbror till John e. Corlensky G - u. Gregorienne xx, som vi sålde som föl är nu tre år gammal och fick i år hoppdiplom vid treårstesten på Strömsholm!!! Tjohej! Dessutom var han 1 poäng ifrån gångartsdiplom, men väl klass 1 med super betyg! Så otroligt kul när det går bra för uppfödningarna:) Corlensky G är förövrigt en hingst som har väldigt många avkommor som gått bra på treårstesten i år. Tål att tänkas på om man vill skaffa sig en hopphäst...

• Henrik har köpt en bil, en 740 från 88... vinröd och fantastiskt vacker:) Men den går som tåget!

• ... han köpte den av min moster och hennes man som idag, under första våren som pensionärer ger sig iväg på en jorden runt segling! Lite coolt att bara segla iväg och va borta på obestämd tid typ!!!! Vi hoppas kunna åka och hälsa på när dom är i västindien... då blir det dykning!

Annars börjar seminsäsongen dra igång på allvar här hemma, jag jobbar mer hemma och bara några eftermiddagar i veckan i travstallet. Känns ytterst bra då jag får mer koll på min tid.

...Och nu är Henrik borta i ett par dagar. Hade tyckt det var sjukt tråkigt om det inte var så att det innebär att jag lugnt kan sitta med twiligt böckerna och läsa, kvällarna igenom, utan att bli beskylld för att vara värsta trista flickvännen:)

bra samtal.

Vilken härlig dag det varit idag! Vädret har varit helt underbart och jag har kunnat ta det väldigt lugnt. Har läst ytterst mycket i twilight 3.an (Så himla bra dom är! Det är hysteri på harry potter nivå nu från min sida:)

Sen har jag varit hemma hos Uffe och tränat. Hade egentligen inte tänkt åka dit i helgen, men kände efter torsdagens ritt att jag behövde få klarhet i vissa saker angående min ridning inför imorgon. Domarens totala sågning gjorde mig lite osäker på hur jag egentligen ska tänka gällande form, energi och tekniken i rörelserna. Som vanligt hade Uffe kloka och lugnande svar på allt... Nu vet jag hur jag ska tänka och vad jag ska fokusera på - samma saker jag tänkte och fokuserade på innan tävlingen i torsdags, fast lite mer:). Och så sa han att jag måste vara lite kall där inne på banan... Våga lita på hästen och mig själv.

Nu sitter jag här, laddad för imorgon och visualiserar min ritt medan jag väntar på att Henirk ska komma hem med kebabrullar! Och så blir det film tror jag - Allt för min syster. Eller så kanske jag läser vidare...!!!

lite mer action...

Jaha, då var tävlingsåret 2010 inlett, ytterst försenat.

Vad ska man då säga om dagen prestation... Ja, alltså, jag var ganska nöjd efter avslutat ritt, med tanke på att vi precis är igång igen. Men, domaren var inte nöjd, inte alls faktiskt.
Så kan det vara ibland:) Tyckte han kändes kanon på framridningen, alltså mycket bra. Sen blev det lite mer spänt och vi fick lite sämre framåtbjudning när vi väl kom in på banan, jag tyckte dock att vi tog oss igenom programmet helt ok. Har således ingen plan på att gräva ner mig över de låga poängen, han kändes som jag förväntade mig att han skulle kännas, även om jag kanske fick lägre poäng än jag trodde jag skulle få:)

Kör vidare mot söndagens tävling, där vi först och främst fyller en plats i laget, jag har inte några storslagna förväntningar där heller.

Däremot kommer jag jobba vidare ytterst aktivt mot juni tävlingarna. Vi måste upp ett snäpp i energi nivå. Vi måste bli lite mer on fire så att säga. Och jag måste lägga honom snäppet lägre i formen tror jag. Men framförallt - mera sprätt i benen.

Vi kom hem från tävlingarna ganska tidigt, jag fixade i ordning det som skulle göras i stallet och nu sitter jag här med en ledig eftermiddag plötsligt! Gissa vad jag ska göra - Läsa New Moon!!! Jag, soffan, Berra i soffan, lite te och vampyrer, varulvar och Bella, I'm so in!

tagg tagg taggad!

Tävlingen på torsdag närmar sig och jag känner att jag börjar tagga till. Lighten har kändes kanon på uffe-träningen i måndags, vilket var superkul! Snälla Uffe anpassade typ lektionen efter vägarna i A.4.an även om det bara var jag som skulle tävla på torsdagen:)
Men jag lägger ribban lågt, är ju som sagt första tävlingen på länge och med tanke på ett skadeavbrott i träningen på 5 veckor så har vi inte fått den ultimata uppladdningen.

Men kul ska det bli!

Nu ska jag fixa värsta jordgubb-banan smothin (alltså hur stavas det!?!) och läsa new moon...!

twilight mania...

Jaha, då har det drabbat mig också (lite senare än alla andra, som vanligt), denna twilight hysteri... Blev övertalad att läsa första boken från diverse håll, och jag som annars bara läser på semestern läste ut den i ett nafs. Vill minnas att jag såg första filmen för ytterst länge sen, på något flygplan, och då tror jag jag tyckte den var rätt kass... men uppenbarligen sov jag mig nog igenom den då för nu när jag har kollat på den igen och jag är såld, såld, såld. Andra filmen, New moon, är ju också heeelt underbar. Så nu har jag börjat jobba mig igenom resten av böckerna och blev helt crazy när jag så trailer för nästa film, eclipse, för ett tag sen. Så det kan gå:)

Alltså, egentligen är det ju en väldigt töntig dialog men jag kan liksom inte bara låta bli att hänge mig åt det här "du är hela mitt liv nu" "jag vill vara med dig för evigt" snacket.

Omöjlig kärlek, man tröttnar aldrig på det konceptet.

dom är ju för söta! hm, eller han är väl mer... het... kanske man skulle kunna säga:)

Jag gillar fantasy, det gör jag verkligen. När man läser böcker gillar jag att helt koppla bort mig från den verkliga världen och det funkar liksom inte lika bra om man läser en vanlig roman. Ens egna bekymmer verkar ytterst små om man jämför med att ha en tracker vampyr i hälarna, och om man nån gång skulle sucka över sin pojkvän så vet man iallafall att han inte kommer äta upp en.

Verkar finnas fördelar att vara ihop med en vampyr:
Först och främst behöver man inte vara orolig, typ nästan inte iallafall. Det är ju inte så lätt att döda en vampyr, eller skada en, och dom lär ju inte bli sjuka i cancer och så.
Sen sover dom ju inte, så det betyder väl att dom fixar allt hushållsarbete nattetid?
Och så kan man förflytta sig fort...
Men hur skulle det gå med hästarna? Dom kanske skulle stryka med... Så det går nog bort iallafall, vampyr dejtingen...

Men jag måste ju säga en till grej: Vad bra filmerna följer böckerna! Det är ju exakt samma typ, och karaktärerna i filmerna stämmer precis överens med hur man uppfattar dom i böckerna tycker jag.

Fatta liksom att behöva välja, en varulv eller en vampyr... that's a triky one!

Lite kul igår när jag knallade in i en bokhandel och skulle köpa andra boken;
"Stephenie Meyers twilight böcker, har ni dom?"
"Eh, ja, dom står under tonår där borta i hörnet med barn och ungdomsböcker"

jaja, där rök min stolthet men whatever - man får göra som man vill!

Nya tag.

Denna vecka har jag gått upp vid 5 för att rida innan jobbet vissa dagar... Lite galet, men nu måste jag verkligen hinna rida, jag och Lighten har två starter nästa vecka så det finns en del att jobba med. På morgonen kan jag rida i lugn och ro och är dessutom pigg.
På söndag nästa vecka är det sista lagtävlingen, går i lätt A6 och dom är en kort i laget så jag får allt ställa upp. Känner mig kanske inte helt redo för detta men får ta det som det kommer. På torsdag anordnar Tirk tävlingar och där ska jag rida en Lätt A4, mest för att ha gjort en start denna säsong innan söndagens tävling. Vi får se hur det går. Eftersom Lighten varit skadad under säsongen och hyffsat nyligen är igång igen så får jag ta det lite för vad det är, det är ett meeting i Håbo i slutet av Juni som jag sattsar lite mer på, nästa vecka får vara en förberedelse inför det:)

Min egna 20*60 dressyrbana, med seminlådor som bokstäver:) Det är värsta fint att sitta här på morgonen och rida, för det är morgonsol:)

Här är lite bilder på lilla fölis, det är ett sto och hon är nästan två veckor gammal nu. Hon mår ytterst bra, men vi kommer behöva korrigera benen lite med skor och om vi har otur gips... Hon vrider liksom ena bakbenet inunder sig när hon går.


Det är fortfarande väldigt tomt efter John. Saknar hans karakteristiska gnäggningar, han opererades för struppipning under unga år och efter det har han gnäggat lite hest:) Ska begrava honom här hemma i helgen.

Förövrigt fyller lilla Rut 1 år idag:) Så det blir kalas ikväll!

Rut i sin egna fåtölj:)

Världens finaste John!

Världens finaste fullblod, underbara John, finns inte längre här utan springer nu på de evigt gröna ängarna.

Denna vecka har det hänt mycket, min bil la av igen, jag har jobbat på med Lighten och dessutom fått tag på en super bra massör till honom, Hestia löshoppar jättebra och är nu anmäld till treårs test i maj, dessutom försökte jag fira valborg igår... men hur mycket jag än har kört på så är det så himla tomt efter John, jag börjar typ gårta hipp som happ vet inte vart jag ska ta vägen.

Han har ju som tidigare nämnt på senaste tiden haft lite muskelkontraktioner nu och då. Det har varit jätte konstigt och förra helgen var han dessutom uttorkad, så ha fick stå på dropp medans jag åte in till ultuna med massa snabbtester för att kolla om det var någon brist av nått slag. Men alla prover var fina och det märkligaste var att han verkligen drack ordentligt, men höll liksom ändå inte vätskebalansen. Så vi bestämde oss för att åka in till strömsholm och kolla njurarna, och där visade ultraljudet att han hade en tumör, den högra njuren var mer än dubbelt så stor som den andra. (Hästar har extremt sällan problem mes njurarna, de fall man sett har man ofta hittat vid obduktioner av hästar som dött vid narkos.) Tumören pumpar dessutom ut adrenalin, så det var därifrån muskelkontraktionerna kom, han var alltså stressad. Man kan inte göra något åt en sån tumör och när vi dessutom fattade att han hela tiden hade en massa adrenalin pumpande som gjorde att flyktinstinken i princip var påslagen hela tiden och att han var så stressad så bestämde vi oss för att ta bort honom så fort som möjligt. När dom hela tiden har en så hög adrenalinhalt är det också väldigt jobbigt för hjärtat, och finns en risk för en så kallad "sudden death", att hjärtat helt enkelt lägger av. Det ville vi verkligen undvika och i torsdags fick han somna in.

Även om man vet att det inte fanns något man kunde göra så är det så himla hemskt att han är borta. Han var ju dessutom så ung... Varje gång man går in i stallet och ser hans tomma box, när man tittar upp mot "grabbarna hage" och bara ser två istället för tre hästar och varje gång man fixar kraftfoder och kommer på att "just de, en hink mindre..." så känns det så himla tomt!

Folk kanske tycker man är töntig när man blir så otroligt ledsen över ett djur, men faktum är att det är få männsikor jag har följt genom livet och varit så engarerad i som jag är i mina hästar. Man sköter om dom varje dag och planerar liksom sin dag efter dom... Jag var med när John föddes (han föddes i januari och då är det ju värsta kallt så jag kommer ihåg att vi fick åka runt och försöka leta upp tillräkligt stora hundtäcken, som han kunde ha på sig ute:), jag kommer ihåg när han stod i galoppträning på Täby, när han vann där. Mest minnen har man ju självklart sen han kom hem hit igen och jag började rida honom. Han kunde blivit en riktig super häst om han inte haft så mycket skadeproblem. Han hade verkligen en utmärkt extriör, för att vara fullblod så hade han en jätte fin ridhästtyp; långlinjerad med fina vinklar. Han rörde sig bra, framförallt galoppen var fantastisk och han hoppade riktigt bra! Och så var han så otroligt snäll! Det kändes som om han var ytterst tacksam över att slippa Täby, han trivdes aldrig riktigt där. Men han var väldigt lycklig här, i de stora hagarna med sina kompisar. Jag tror Lighten kommer sakna honom, han har ju visserligen Jens, man John och Lighten var verkligen jätte bra kompisar och lekte massor...

Här är John till vänster och hans syster Lady till höger.

Mattes Älskling! Love you always!