punka

Lighten

Bertil och Rut har idag hjälp till att bygga staket åt bla, dessa föl. Cyklon, den bruna, en travare e. Zerberus och "Rovan", fuxen, är e. Roven xx - For Feeling - Furiosso 3 (Lightens systerson)







Lighten fick precis som igår, skritta en sväng i skogen idag. Imorgon blir det ett pass på banan.
När jag red John jobbade jag vidare med sidorna, det gick väldigt bra. Han känndes mycket bättre idag än igår. Vi övade mycket på övergångar; skritt - galopp - skritt och trav - galopp - trav. Det gick bra, det är lättare att behålla formen i övergångarna i vänstervarvet. Han blir mer ostadig i högervarv.
Sen ramlade jag av också (!). Där satt jag och John på en volt, jag tänkte framåt neråt, framåt neråt... min tröja, upphängd på staket, flyger ner och john hoppar lite försiktigt åt sidan. Själv fortsatte jag framåt neråt:)

Vill också säga att jag bytt ett däck idag, för första gången i mitt liv - stolt! Upptäckte att det var punka när jag skulle åka och handla, så vad ska man göra - ropa på pojkvännen, jo men han jobbade ju.... typiskt:( Med tips från coachen i telefon lyckades jag klura ut hur jag skulle göra. Ringde sen och berättade detta för the darling (kände mig galet duktig), han frågade om jag skruvat åt alla muttrarna...... eh, daaaaaaa:)

Ikväll blir det iallafall tacos, vin, paj och massa True Blood avsnitt!!!!!!!!

fredag

Idag fick Lighten skritta en lång tur i skogen. Han ser ut att tycka det är ganska skönt att vara hemma och få gå i sin stora gräshage igen. Han ska få ta det lite lugnt ett par dagar, innan det blir uppladdning för tävlingen nästa lördag.

John, som bara haft semester medans jag varit i skåne, fick däremot jobba lite hårdare. Jobbade med att få honom att ta stöd på högersidan, hans svaga sida. Det gick faktiskt väldigt bra. Han är ju hyffsat nyligen igångsatt efter behandligen men jag ska börja hoppa honom lite här hemma ganska snart. Sen får vi åka iväg till Cattis.

Jag hoppas, hoppas, hoppas VERKLIGEN att John håller nu. Mitt mål är att få honom startad under hösten. Min plan är att rida honom fem till sex dagar i veckan, men korta pass, ca en halvtimme. Iallafall till en början. Ska också tömköra honom ett par dagar i veckan, och lägga in ordentliga skrittpass.
Skall försöka jobba honom i väldigt låg form, jobba mycket med övergångar och stärka honom på det sättet.

Tror verkligen att det kan bli såååå bra om han håller, han är så lydig och gör alltid sitt bästa. Det lite nerviga, fullblodskänsliga han har gör att han är ganska lättriden, bara man kan hantera det.

Nu ska jag och hundarna tvätta, kolla beteshästarna och bygga staket. Måste dessutom plocka in allting som Rut har burit ut på gårdsplanen: borstar, reflexer, ridhanskar mm:)

Sen blir det partaj ikväll!!!

hemma igen

Sista lektionen för Jill på onsdagen gick bra. Han var lite mör, min stackars häst och det kändes ganska tydligt. Han var trött i ryggen och vänstersidan, som han verkligen har fått jobba med här nere, så det var lite kämpigt att få honom att ge efter på högersidan. Det allra viktigaste när det blir problem "där fram" är att jag koncentrerar mig på det "där bak". Bakbenen måste jobba på och ryggen måste välvas. Tar det emot i handen ska jag "rida över" dvs, driva, över "tröskeln", så han kommer hela vägen fram och blir eftergiven i handen.
Fattningarna och övergångarna satt mycket bra.
Det Jill påpekade mycket denna lektion var att jag ska SLUTA SMACKA, (haha, min kära mor har också försökt få mig att lägga av med detta, tydligen utan framgång) måste försöka koncentrera mig på att vara tyst, men jag tänker liksom inte på att jag gör det. Sen ska jag sluta ta nya tygelgrepp hela tiden, en annan dålig ovana jag har. Det blir ju svårt för Lighten att vara stadig om inte jag är det... Först och främst kan jag ju försöka hålla i tyglarna så jag inte behöver ta nya grepp. Måste jag ändå göra det måste jag se till att kontakten med munnen inte glappar under tiden, alltså hålla med den andra handen eller liknande. Jag måste också bli bättre på att checka av formen hela tiden, halvhalt, halvhalt, halvhalt och inte bara slappna av så fort han går bra.

På torsdagen var det dags för den långa hemresan. Det är så himla tråkigt att köra så långt, långsamt går det dessutom med släpet. Det gav mig dock många timmar att tänka över min skånevistelse:

Jill har verkligen lärt mig så mycket! Jag kommer hem med ett nytt sätt att tänka på när det gäller hästens sidor. Man ska jobba det olika sidorna som olika hästar. Den svaga sidan ska man verkligen ta kontakt på, det är också där den mesta drivningen ska komma. Och man ska inte ge hästen nånting att hänga upp sig på eller luta sig mot på den starka sidan.
När det gäller pådriviet från bakbenen har jag förstått att bara för att jag har en kort häst betyder inte det att jag kan chilla med att rida in bakbenen. Bakbenen måsta vara betydligt mer under honom än så som jag har ridit honom innan, då kommer jag också få en bättre kontakt med handen. Bakbenen måste välva upp ryggen. Det är viktigt att jag verkligen får till stretchen i ryggen på Lighten.
Sen har jag förstått att jag måste jobba lite mer än vad jag har gjort innan, mer focus. Hästen måste alltid jobba framåt, aldrig såsa, han får aldrig lägga sig i högerhanden, formen ska vara låg och stadig - konstant - och inte bara ibland. Jag ska inte vänta ut honom på samma sätt som jag gjort innan utan lite mer make it happen tänk. Det jag ber om ska ske här och nu och inte på nästa långsida.

Men jag har ju inte bara ridit i skåne, jag har ju haft lite semester också. Har haft många härliga eftermiddagar och kvällar med kidsen, A och N, som är helt underbara människor. Deras hem känns så varmt och välkommnande och jag tycker verkligen om att bo där när jag är nere i skåne.
Jag var även på en snabbvisit till Dalby där B med familj bor. Mycket trevligt, alltid kul att hälsa på där och kolla av läget.

jaha, men nu är jag alltså hemma igen. Gick faktiskt lättare att köra hela vägen nu när vi var två. Kvällen avslutades med pizza och några avsnitt av True Blood, allt akomanjerat av två hundar som skäller på varann. Rut bor nämnligen med oss till på söndag, eftersom mamma befinner sig i sundsvall:) Stackars Bertil, han trodde nog att han skulle slippa den jobbiga valpen nu när matte kommit hem igen, men icke. Han ser faktiskt ganska bitter ut över detta:)

fattat galoppen

Idag jobbade vi vidare med galoppen på kandaret och (!) vi började lite smått med trampen!!!! tjohej, min häst är värsta fin!!

Galoppen blir bättre och bättre. Jag måste se till att han inte drar upp huvudet i fattningarna, utan korrigera direkt när han gör det. Detta ska jag göra genom att leda utåt, och INTE dra bakåt så han blir fast. Jag måste bli lättare i handen så han kommer fram och upp. Snarare "greja" och röra lite på bettet i munnen än att sitta med för still hand. Om jag bara "håller" fastnar han lätt i handen. Dessutom måste jag verkligen försöka få honom att göra alla övergångar i riktigt låg form, så han börjar stretcha ryggen. Framåt, neråt ska han bjuda. Är han svår att få dit ska jag röra lite på bettet och ge efter lite så han vågar gå fram.
När man ska börja trampa honom är det också viktigt att han går i riktigt, riktigt låg form. Jill tror att han kommer ha jättelätt för det när han väl lär sig eftersom han är byggd i uppförsbacke och har bra teknink.
Han är en väldigt känslig häst och därför tycker jag att det kan vara svårt att få honom att helt slappna av och komma ner i den riktigt låga formen, när man samtidigt petar honom lite med spöet på benen (när man övar trampen). Jag måste hem och lära honom att spöet inte alls är farligt, så han slappnar av lite mer.

Jill är väldigt noga med att poängtera att varje gång man använder spöet ska vara noga genomtänkt. Man ska aldrig använda spö bara för att, utan alltid kunna redogöra för planen med varje spötag. Hästarna ska aldrig vara rädda för spöet utan se det som ytterligare en hjälp, på samma sätt de ser exempelvis skänklarna.

Vi fick också till några riktigt bra ökningar idag. Dom ska jag rida med mycket tryck och halvhalter genom hela ökningen, så han inte tappar ryggen eller får bakbenen efter sig.
Det var ett riktigt kanon ridpass idag!

Jag var också ute med Gigolo på stubbåkrarna en sväng. Lite wild. Han har inte blivit riden mycket alls utanför ridbanan så det var ett litet äventyr! Min plan var att trava en bra bit så han var lite småtrött när vi skulle galoppera. Han var jätte snäll och tyckte det var jätte spännande att vara ute! Det var några läskiga harar som hoppade fram från ingenstans och skrämde honom några gånger, vilket gav mig tillfälle att checka av min reaktionsförmåga och även förmågan att klammra mig fast för glatta livet:) Han kan röra sig snabbt i sidled! Galoppen gick jättebra, han försökte aldrig sticka och bockade inte. Fick honom även att jobba fint och eftergivet bitvis, mellan hare-attackerna:)

Var också och kollade in Ystad en snabbis och köpte presenter till diverse folk. Mysig stad.
Nu ska jag, om ca 15 minuter, åka till Sturup och hämta The Man.

kandar

Måndagens träning med Lighten gick kanonbra! Jag red på kandar, som jag inte alls ridit Lighten på särskilt mycket innan, och det funkade riktigt fint. Blir mer av det hädanefter. Vi övade vidare på galoppfattningar, och på att bibehålla honom rund och "hjulformad" i alla gångarter.
För att få bättre grepp om vänstersidan satt jag ner ordentligt på vänster sittben och "hakade i" vänster sittben och innerlår i sadeln, så jag fick ordentligt grepp om den sidan på det viset. Det funkade bra och vänstersidan kom mer och mer "upp". I slutet av lektionen hade jag fått en riktigt rund häst och kände verkligen hur bakbenen kom in under honom och välvde ryggen uppåt. Där fick jag också en bra känsla i handen, han var lätt i munnen men jag hade ändå ordentligt stöd så jag kunde reglera honom väldigt lätt, fick fina halvhalter och avsaktningar. Han var verkligen så jätte, jätte, jätte fin att sitta på då, riktigt super kändes det!

Det är viktigt i galoppfattningarna att jag verkligen bibehåller ställningen i sidan på honom, blir han för rak blir han lätt lång och fattar galopp mer framåt än uppåt. Han tappar bakbenen och dom hamnar efter honom istället för under honom.
Det får dock inte bli för mycket böj i sidan, då kommer han istället inte fram tillräkligt, och jag får för mycket i handen. Han måste bjuda framåt, neråt, med bettet mitt i munnen (fortfarande vara ordentligt under sig med bak) och bara vara ställd och inte för böjd. Detta är särskilt viktigt på kandaret, han får inte känna att han blir "fast". I vänster varv är det speciellt viktigt, han får inte bara vika sig i innersidan, sänka den och släppa stödet. Man måste rida fram honom mot vänsterstödet med hjälp av pådrivande vänsterskänkel och ledande högertygel om han blir för böjd.
Men, det allra viktigaste är att han inte springer iväg i fattningen, utan att jag kan bibehålla rundheten i kroppen på honom.

När det gäller min sits har vi kommit fram till följande: Mitt mellangärde är ganska ostabilt. Rätar jag upp mig för mycket och tänker "bak med axlarna" sitter jag inte stadigt och har svårt att verkligen "komma ner" i sadeln, jag blir vinglig och kommer för mycket bakåt.
Jag ska istället spänna magenmusklerna och tänka lite upp med hakan, och att jag ska visa upp mina 80 C lite bättre:) Tänker jag att jag ska spänna magen sitter jag mycket mer stabilt och kan använda skänklar, sittben och höfter friare och bättre. Dessutom kommer jag ner mer i sadeln och kan "hålla" honom mer på plats med sitsen.
Sen har Jill också sagt att jag måste träna........ styrka..... Yes. Sittups, rodd och sånt där med hantlar som gör att skulderbladen kommer ihop mer. Vet inte vad dom musklerna där i övre ryggen heter, men dom ska iallafall tränas. Ser verkligen fram emot detta - inte alls. Men, det är bara att hålla käften och börja jobba, man kommer inte långt med att gnälla.

Vi höll inte på så länge med själva dressyrjobbet idag, eftersom Lighten blev ganska trött i ryggen, istället gick vi ut på den helt enormt stora stubbåkerna, hissade upp stigläderna och, (hihi!) galoperade en liten sväng! Lighten tyckte det var urkul!

Idag red jag även Gigolo, som gick riktigt fint. Han känns mycket bättre i sidorna redan nu och är mer eftergiven. Har sagt det förr men säger det igen, han är sååå trevlig och go att rida. Tre år, hingst, och så vansinningt snäll!
Jag fick också sitta en liten, liten stund på Hector idag. Coolt att sitta på en häst med så mycket power. Fick känna på lite passage och piaff, haha, har inte ridit det innan så det var riktigt kul!

Ska nu försöka byta tv.n mot datorn med fotbollsfanatikern N. Hörs ljuva muttranden samt upprörda utrop därbortifrån tv soffan så antar att det var någon av de stackars, stackars miljarderna till fotbollsspelare som hade en dålig dag på sitt hårda, hårda, jätte tuffa jobb:)
Imorgon ska jag hämta my darling på flygplatsen, can't wait!

flytta till skåne kanske....

I lördags kväll var jag och Lighten ute och utforskade stubbåkrarna i skåneland. Dom är galet stora kom vi fram till. Och vilken utsikt, tillochmed Lighten stod och kollade in vyn och verkade hänförd. Blev en lugn skrittur men kunde inte låta bli att lägga in en galopp repa. Very, very nice. Oj så härligt, om man kanske skulle flytta ner....

Red dessutom Gigolo som var så duktigt så. Sen, när jag pussat alla hästar godnatt, åkte jag hem och städade typ hela A.s och N.s hus. Galna jag. A och N var nämnligen på 30 års fest och eftersom dom tog med sig barnen (thank you God....) var huset alldeles tomt. Spenderade med andra ord lördagskvällen med damsugare och mopp - så kan det vara ibland.

I fredags däremot, var det andra bullar. Bbq och vin och groggar och gitarrspelande, ytterst trevligt. Behövde inte ens spy morgonen efter, vilket satte extra guldkant på det hela.

första veckan hos Jill

Första träningveckan hos Jill är nu avklarad och det har verkligen gått såååå fort. Jill är iväg i helgen så Lighten (och jag:) får ta de lite lugnt lördag, söndag innan vi kör gärnet på måndag igen.

På torsdagens träningspass jobbade vi vidare med att få ordentligt vänsterstöd och en häst som bjuder mot båda tyglarna, från bakbenen, genom ryggen och fram i handen. Fick till några fina galoppfattningar och dessutom tränade vi skänkelvikningar. Jag har problem med skritten eftersom jag har svårast att få honom att bjuda där, men det blir bättre.

Spenderade torsdagseftermiddagen och kvällen med att kolla på när Jill hade träningar med sina ordinarie elever, vilket var mycket lärorikt. Det var elever och hästar på olika nivåer, men träningsformen är alltid den samma, aktiva bakben, välvd rygg och låg hals. Jag tycker det är jätte bra att Jill är så noga med träningsformen, nacken skall först lyftas upp på tävling, men bakben och ryggverksamhet skall fortfarande vara densamma som i den lågare formen. Börjar man med en hög nacke blir det svårt att hitta ett hållbart rygg och bakbensarbete.

Tränare som Jill och Uffe, som vill att hästarna ska jobba lågt och under sig, är sällsynt. De allra flesta dressyrtränare vill se en hög ihopdragen nacke och sprätt med benen. Detta gör det ganska svårt att vara dressyrryttare under utbildning idag. Jag rider gärna för olika tränare, det är nyttigt, men jag har haft väldigt svårt att hitta någon annan än Uffe i Uppsala som jag kan rida för - för oftast när man kommer till en ny tränare är det bara slå o sparka o dra ihop, till slut blir det bara att man sitter och rider för samma tränare som alltid. Därför är det superbra att jag har hittat Jill. För, man behöver som sagt fler än en tränare. Jag har ridit för Uffe i tio år nu, och behöver höra instruktioner med lite nya ord, fler konkreta lösningar och få lite nya ideér. Tror jag kommer få ut mycket mer av Uffes träningar när jag kommer hem igen, Jill har nämnligen hjälpt mig hitta en form som jag tror Uffe också letat efter. Det som är bra med Jill är att hon är bra på att beskriva känslor, och hur man konkret ska få det att kännas så. Dessutom är Jill väldigt drivande och pushig, ytterst bra eftersom hennes positiva energi smittar av sig på både hästar och elever och alla andra runt omkring!

Fredagen började tidigt, tidigt. Jag skulle få den stora äran att rida Gigolo(!), så kl. 7.00 stod jag redo på ridbanan. (En ganska nyvaken Jill kom knallandes strax efteråt:) Gigolo - Hectors son - är en så galet fin häst!!!! Han är bara 3 år, hingst (vilken hingstnacke:) och så otrolig snäll och cool. Dessutom har han fantastiska gångarter. Balanserad, taktmässigt och rytmiskt rör han sig redan under ryttare och han har inte blivit riden många gånger alls. Vi jobbade, precis som med de andra hästarna, med att hitta stöd i den svaga sidan och inte låta honom hänga upp sig i den starka. De gick riktigt bra, jag ska få rida honom igen - tjohej!!!!

Efter att ha kollat när Jill red Hector (som bara går bättre och bättre för varje dag!) var det dags för mig och Lighten.
Idag övade vi mycket på att få en bättre, bärigare, rundare galopp. Vi jobbade mycket med fattningar och både med förvänd och rättvänd galopp. Jag har svårt att hålla ihop allting i galoppen, ofta tappar vi och han blir lång i fattningarna. Det gäller att hålla honom böjd och inte släppa iväg honom, han ska galoppera "hos mig" och inte "iväg" med mig. Bakbenen måste mer inunder honom och han måste få en stadigare, lägre form med avslappnad underhals - genom att bjuda bakifrån, genom ryggen, och fram. Mer energi fram till bettet, genom mer drivning utan att han springer iväg och jag får honom i armarna.
Något som var positivt med dagens pass var att skritten och traven blev mycket bättre, mer energiskt och eftersom han kommer upp ordentligt med ryggen visar han sina gångarter bättre.
Jill är som sagt väldigt drivande, vilket är kanon men herregud (!!!!) vad man får jobba!!! Jag blir så trött så jag svimmar typ. Måste hem och träna på gym och äta fullkornspasta. Dessutom har jag fått riktigt härliga ridsår... hm kommar aldrig säga ett ont ord om min kiefersadel men...

Strax efter klockan ett kom jag hem, trött och ajajaj lite varstans, och gissa vad!?! Underbara A hade gjort PANNKAKOR med GRÄDDE till, gaaaaaaaalet gott!!! och ikväll blir det bara bättre, det blir vin, vin, vin , vin och kanske en grogg:)

superträning och drinkar i solen!

Idag gick det riktigt, riktigt bra på träningen för Jill. Jag fick verkligen grepp om vänstersidan samtidigt som Lighten blev JÄTTE eftergiven och fin i högersidan.
Det vi gjorde var att jag satt på en volt i höger varv, red fram ordentlig bjudning till vänstertygeln dvs från bakbenen, genom ryggen och fram i vänster handen, samtidigt som jag ömsom tog ordentliga ledande tygeltag med höger handen, ömsom klappade honom på höger sida av halsen. Under tiden använde jag inte höger skänkel överhuvudtaget, utan lade till och med upp högerbenet framför sadeln, all drivning kom från vänster skänkel samt förstärktes försiktigt med spöet på vänster sida. Detta för att han inte skulle gå och "hänga upp" sig i högersidan. Till slut gav han efter och höjde sin svaga vänster sida, samt sänkte sin höger sida och blev riktigt eftergiven. Detta gjorde vi i både skritt och trav, jag har mycket lättare att få fram honom till båda tyglarna i trav eftersom jag har lättare att få fram en ärlig bjudning där. När jag sen släppte ner högerben igen i skänkelläget, var det som om det blivit ett "hål" i höger sidan, där jag verkligen fick plats för mitt ben. Hästen hade med andra ord blivit helt eftergiven och genomsläpplig i sin högersida, och gick inte och spände emot där för att väga upp för den svagare vänstersidan.
Det var en helt fantastisk känsla att sitta på honom då, man känner hur hela hästen rör sig genom hela kroppen och verkligen använder ryggen (vilket förövrigt gör att det blir mycket lättare och skönare att sitta på honom. Dessutom kunde jag sitta ordentligt på vänstersidan, eftersom han inte längre sänkte den - mycket lättare än att bara kunna rida honom med höger sittben, haha:). I den formen får man känslan av att man kan göra vad som helst. Dock slutade vi ganska snart eftersom han började bli riktigt trött i kroppen.

Man måste alltid vara ödmjuk mot sin häst och inte jobba skiten ur den bara för att det känns bra. Vet hästen att varje gång en ryttare sitter upp blir han så trötta att han måste krypa in i stallet sen får man snart en häst som inte alls är så taggad på att jobba. Att behålla hästens motivation är bland det viktigaste som finns tycker jag, en 700 kg.s häst kan man bara tvinga till en viss gräns, man ska alltid sluta när det känns som bäst. Även en sån häst som Lighten, som är en riktig arbetsmyra, kan knäckas mentalt om han jobbas för trött. Det är också sådana hästar som det är svårast att avsluta i tid med, som ryttare har man ett stort ansvar. Med fullblodet John till exempel, märker man direkt när mjölksyran kommer, han protesterar tydligt när han blir trött, och blir tjurig. Man ska naturligtvis inte ge upp bara för att dom tjurar, men man ska aldrig rida en häst för trött. Detta är nästan ännu viktigre i hoppning. När man övar svåra distanser, och på höga hinder får dom inte vara för trötta i kroppen. Det blir en riktigt killer mentalt och dessutom är det farligt att rida på ett stort hinder hästen försöker, men inte orkar, ta sig över.

Att arbeta hästen i en riktigt låg form (aktiva bakben, välvd rygg och hela halsen nedanför manken - som ett hjul som Jill så bildligt beskriver det:) till vardags är viktigt, eftersom dom trivs där och det stärker dom istället för att slita på dom. Många av de träningsrelaterade skador dressyrhästar får tror jag beror på att dom arbetas i felaktig form. Lighten trivs riktigt bra med att jobba där nere och är riktigt avslappnad och harmonisk när han kommer in i stallet igen efter avslutat pass.
Som tidigare nämnt har Lighten anpassat sig riktigt bra till att vara på träningsläger, han är lugn i stallet, i hagen och äter och dricker som han ska. Dessutom verkar han tycka mycket om att jobba med Jill, tycker nog att det är skönt att hon börjar få ordning på matte, även om det tar på krafterna, haha!

Såg också när Jill jobbade Hector i pessoa selen, som kan se barsk ut om man inte fattar hur den funkar, med det är ingen riktig inspänning utan snarare en vägledning mot rätt form. Hector är super fin och ser verkligen ut att trivas med att vara igång igen. Han showade loss alldelles och visade gladeligen upp alla p.n! Coolt att se. Dessutom visade han också sin star quallity/diva sida när lilla oviktiga jag skulle tränsa honom, ihop med tänderna och upp med huvudet i taket - lite ridskoleponny varning där. Och precis som en ridskoleunge, fick jag snällt be "fröken" att tränsa sin egen häst. Oj va kul han hade, öppnade munnen så snällt när Jill klev fram.

Efter att ha pussat massor på min jätte fina häst, åkte jag hem och spenderade ännu en eftermiddag med A och kidsen i solen. Som grädde på moset kom N hem tidigt från jobbet och fixade drinkar till oss. Drink i handen + trevligt sällskap + solen + härligt träningspass i tankarna (och musklerna:) = väldigt bra!

totalt slut...

Idag har jag och Lighten haft yttligare en givande träning för Jill. Vet inte vem som var tröttast på slutet, jag eller hästen. Kändes iallafall som jag skulle falla till marken av utmattning när vi höll på med de sista galoppfattningarna. Men det gick iallafall bra, jag förstod bättre vilken teknink jag skulle använda idag och Lighten gick mycket bra på slutet. Kortfattat jobbade vi vidare med att stärka hans svaga vänstersida idag.

Jill är väldigt bra att rida för och det känns helt rätt. Hon är rak, och jag har absolut förtroende för det hon säger. Det är bra att det är så intensivt för det känns som om jag verkligen får den "in put" och push framåt som jag behöver. Det känns som att när vi åker härifrån kommer vi ha med oss en klar linje att jobba vidare efter.

Lighten har också anpassat sig bättre till hans nya uppehälle och är betydligt lugnare än igår. Det är verkligen bra miljöträning för honom att få komma hit.

Efter träningen åkte jag hem till A igen och har haft en härlig eftermiddag med massa skitsnack i solen medans barnen har lekt, väldigt skönt att bara kunna sitta ner på en stol i solen och inte behöva göra nått. Jag är inte särskilt aktiv i barnlekandet:) Det verkar betydligt enklare att fostra hästar och hundar. Dessutom är det sällan hundar och hästar till exempel inte vill äta, dom gråter inte, skriker inte och sover när dom ska - så smidigt!!!

Träning för Jill!

Efter en LÅNG bilresa har jag och Lighten nu anlänt till Skåne, där vi ska träna för Jill.

Vi red första passet idag och det har varit jätte kul och inspirerande. Jill är verkligen jätte bra och har mycket bra tips. Vi har jobbat på att få honom att ta mer stöd i vänstertygeln, genom att flytta in högerbogen så han inte viker sig i vänstersidan. Han är svagare i vänstersidan och har därför svårt att ta stöd där, samt få en genomsläpplig högersida. Jill påpekade att jag snarare ska släppa loss högerbenet (mitt alltså:) än att sitta och försöka "gröpa" ur högersidan och få honom eftergiven på det sättet. Han ska inte få mer stöd på högersidan eftersom han då bara kommer sänka vänstersidan ännu mer. Sittbenen måste också komma åt honom bättre på båda sidor, jag måste sitta mer på vänster och "rida upp" den sidan.
Vi har också vi jobbat på min sits, som lämnar en del övrigt att önska, hihi, inte första gången någon har en synpunkt på den:). Hädanefter kommer det bli mer ut me pattarna, ihop med skulderbladen, spänn magen och så upp me hakan samt in med armbågarna till sidorna. Jobbar vidare med det imorgon.

Jill visade även Hector, som ser kanon ut även om han just är igångsatt efter skadan. Jag fick även se Giggolo under ryttare. Giggolo är Hectors son och Helt Otroligt FIN!!!! Måste hem och hjälpa mamma leta upp ett passande avelsto så vi också kan få en sån:) Han rör sig verkligen fantastiskt och är helt i balans, även om han bara är tre år. Kul att se att Hector nedärver sig så bra!

Nu ska jag äta middag och dricka vin, inte för mycket...:) Bor hos Annelie och Nicklas som är helt underbara. Det är väldigt skönt att vara här nere, ta det lite lugnt men samtidigt hämta massor av inspiration, perfekt avslut på sommaren!

tävling!

Första inlägget blir en tävlingsrapport, sicken grej:)

Har varit i Frösåker med Lighten och tävlat idag, Lätt A1 och Lätt B1. Han var väldigt spänd i lätt b.n, blev en del missar där, men helt ok med facit i hand.
Lätt a.n var jag ytterst nöjd med när jag red ut, men fick inte jätte bra poäng. Nästa start blir det mindre volter, lite mer tvärning i skänkelvikningarna, bättre inridningar, bättre halter och stadigare form samt mer enerig. Haha, lite att jobba med. Men, de var första gången vi red lätt A så jag är nöjd, vi gjorde inga stora missar och utförde rörelserna där dom skulle vara.

När jag kom hem blev de pack-maraton, med paus för pizza. Ska nämligen köra de jätte många milen ner till skåne imorgon och träna för Jill, som rider Hector, Lightens morbror. Min magkänsla säger mig att detta kan bli riktigt bra... om inte annat kommer det bli riktigt kul!

ha de gött!!